Ingrid Vang Nyman
Av Astrid Lindgrens böcker har Ingrid Vang Nyman (1916-1959) illustrerat textboken Kajsa Kavat, kapitelböckerna om barnen i Bullerbyn och alla böcker om Pippi Långstrump. Hon föddes 1916, familjen bodde i Vejen på södra Jylland. Som nittonåring började hon vid Konstakademin i Köpenhamn, men trivdes inte och lämnade utbildningen efter ett par år. På skolan hade hon träffat Arne Nyman som hon gifte sig med 1940. Samma år fick paret en son, Peder. Det blev inget långt äktenskap, efter bara några år var skilsmässan ett faktum.
Ingrid Vang Nyman tog sonen med sig och flyttade 1942 till Stockholm. Hon tog sina illustrationsuppdrag på stort allvar, arbetade snabbt och hade hög ambitionsnivå. Hon krävde samma höga konstnärliga kvalitet av illustrationer för barn som för vuxna, något som inte var självklart. Väl medveten om sina konstnärliga förtjänster och sin särart, led hon ofta av att känna sig nedvärderad och för lite uppskattad. Hennes höga, ibland orealistiska, ekonomiska anspråk gjorde att samarbetet med förlaget ibland gnisslade. 1945–1952 var en tid av en närmast manisk verksamhetsiver, och så gott som alla de viktigaste illustrationerna skapades under den perioden. Undantaget är den stora utmaningen att förvandla Pippi Långstrump till tecknad serie under åren 1957–1959. I Rabén & Sjögrens barntidning Klumpe Dumpe skulle det i varje nummer finnas med en serie om Pippi Långstrump. Det var inte lätt - Pippi från 1945 var ju en ganska gänglig flicka, nu skulle hon pressas in i små serierutor. Nu måste hon bli en kompakt liten figur, nästan lite knubbig, absolut mer småbarnslik än ursprungliga Pippi.
Knäpp, men genial!
”Hans Rabén fick ett torparutbrott. Han var konsthistoriker och tyckte sig veta hur bilder skulle vara. Han menade att Pippi var för kort och för tjock och helt fel. Men Ingrid Vang Nyman svarade att doktor Rabén som var en bildad människa borde förstå att det behövdes för att få in figurerna i små rutor. Han kom ingen vart med henne. Visst var hon knäpp, men genial!” berättade Marianne Eriksson, Astrids närmaste medarbetare på förlaget, som höll Ingrid Vang Nyman för en av de främsta och skickligaste illustratörerna.
Hennes illustrationer har både en konstnärlig medvetenhet och en teknisk precision som är enastående. Hon jobbade med distinkta färgfält i väl valda nyanser, markerade tuschkonturer och få, pregnanta detaljer som ger atmosfär och miljö. Hon var väl förtrogen med den för tiden modernaste trycktekniken och utnyttjade möjligheterna genom att separera färgerna själv, så att hon fick det resultat hon ville ha. Samtidigt blev det lite billigare för förlaget att trycka.
Ingrid Vangs hälsa vacklade och under långa tider bodde hon hos släktingar i Danmark. Utöver kroppsliga sjukdomar blev hennes psykiska besvär allt större. Utblottad och djupt deprimerad tog hon sitt liv Luciadagen 1959.