Astrid Lindgren Text har, utöver Astrid Lindgrens egna texter, gett ut verk av dessa upphovspersoner. Pressbilder finns på vår MyNewsdesk-sida

Jens Andersen och Jette Glargaard

Danske författaren Jens Andersen har bl a skrivit den kritikerrosade Astrid Lindgren-biografin Denna dagen, ett liv (2014). Tillsammans med Jette Glargaard har han redigerat och sammanställt brevväxlingen mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung, Jag har också levat!

Lars Bengtsson

Lars Bengtsson har samlat Astrid Lindgrens skrifter sedan 1989. Samlingen omfattar ca 25 hyllmeter Astrid Lindgren och tre hyllmeter referensbibliotek. Samlandet och ordnandet av samlingen resulterade 2012 i en helt ny typ av bibliografi, Bildbibliografi över Astrid Lindgrens skrifter 1921-2010.

Robert Blombäck

Robert Blombäck är yrkesfotograf och undervisar på Konstfack i Stockholm. Han har tagit bilderna till Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs och arbetar såväl med uppdrag som med egna konstnärliga projekt. Med säker blick har Robert Blombäck i snart 30 års tid fångat människor och företeelser i vitt skilda miljöer. Vinnare av Svensk Bokkonst 1996 och nominerad till bästa fotobok 1997.

Kjell Bohlund

Kjell Bohlunds bok Den okända Astrid Lindgren handlar om Astrid Lindgrens tid som förläggare och chef på Rabén & Sjögren.

Kjell Bohlund var själv chef för Rabén & Sjögren mellan 1983 och 1997. Därefter var han under tio år chef för Norstedts Förlagsgrupp, där Rabén & Sjögren ingår sedan 1997. Bohlund har efter det varit ordförande i Svenska Förläggareföreningen och har arbetat som konsult och i styrelser inom bokbranschen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Bohlund har vidare varit ordförande i Astrid Lindgren-sällskapet, Tidningen Vi och Kungliga Musikhögskolan.

Karin Eliasson

Karin Eliasson har arbetat som trädgårdsmästare och konstnärlig ledare för trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs och har också skrivit boken som heter Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs. Hon är också en etablerad föreläsare inom trädgårdsvärlden och har undervisat på olika trädgårdsutbildningar. Både 2014 och 2016 vann Karin Eliassons idéträdgårdar för Astrid Lindgrens Näs juryns förstapris på Nordiska Trädgårdar i Stockholm.

Karin debuterade som författare 2006 med boken Känsla för jord (Hjalmarsson & Högberg förlag) och kom 2013 respektive 2015 ut med böckerna Grönt! och Smakfullt (Norstedts). Hon skriver också regelbundet krönikor i tidningen Trädgårdsliv.

Gunna Grähs och Ulla Rhedin

Gunna Grähs, illustratör, och Ulla Rhedin, barnlitteraturforskare, är redaktörer för antologin Vår Pippi - Vår Vang.

Louise Hartung

Louise Hartung var från början utbildad sångerska. Efter andra världskriget arbetade hon med kultur- och läsfrämjande i Berlin. I oktober 1953 bjöd hon in Astrid Lindgren att komma och tala om sitt författarskap inför bibliotekarier och bokhandlare. Vänskap uppstod när Louise, som upplevt kriget på mycket nära håll, tog med Astrid Lindgren på en hemlig utflykt in i Östberlin.

Mer än 600 brev utbytte de två fram till Louise Hartungs död 1965. På brevpapper och i telefon hade Astrid och Louise rika samtal om kvinnoliv, samhällsfrågor och litteratur, både för vuxna och för barn och ungdomar. Louise Hartung var en bildad, skarpsinnig läsare (och ett glödande Goethe- och Strindbergfan) och i henne hade Astrid under alla deras år också en kvalificerad, vass lektör och rådgivare när det gällde sina böcker.

Brevväxlingen mellan Astrid och Louise gavs ut 2016 i boken Jag har också levat!

Kerstin Kvint

Kerstin Kvint var bara 16 år när hon 1952 steg in genom porten till Rabén & Sjögren på Tegnergatan 28 i Stockholm. Hon började som “kontorsflicka” men avancerade snart till chefssekreterare och så småningom var det hon som tog hand om förlagets utlandsförsäljningar, inte minst sålde hon Astrid Lindgrens böcker med stor framgång. Och när Astrid på äldre dagar inte själv orkade med all korrespondens var det Kerstin som trädde in som hennes personliga sekreterare. I Astrid och jag summerar hon sina erfarenheter från ett 50-årigt arbetsliv med Astrid Lindgren.

Sara Schwardt

Våren 1971 är Sara 12 år och vill två saker, rymma och få en filmroll. Genom Kamratposten hittar Sara adressen till Astrid Lindgren, hon hade kommit på att Astrid kanske kunde ordna en filmroll. I sitt brev passade Sara på att leverera en del synpunkter hon hade på Astrids filmer. ”Astrid svarade. Lika rakt som jag hade tyckt det jag hade tyckt, lika rakt svarade hon vad hon hade tyckt om det jag tyckt. Jag läste brevet och sedan rev jag det i småsmulor och spolade ner det på toaletten…. Så här hemskt fick det bara inte vara. Jag var tvungen att göra något. Så jag skrev ett nytt brev.”

När Lena Törnqvist arbetade med att ordna Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga Biblioteket hittade hon Saras och Astrids brevväxling som bestod av ca 80 brev. Brevväxlingen gavs ut som boken ”Dina brev lägger jag under madrassen”. Några år senare skrev Sara också en egen fortsättning, ”Kära Astrid, det är jag igen”. På Saras egen hemsida berättar hon mer om sitt förhållande till Astrid Lindgren.

Pressfoton, Sara Schwardt

Lena Törnqvist

Bibliotekarie och litteraturvetare, som efter mer än 30 års arbete vid Svenska barnboksinstitutet inriktat sig på Astrid Lindgrens författarskap och ägnat nära tio år till att katalogisera Astrid Lindgrens arkiv i Kungliga biblioteket. Som pensionär har Lena, bland annat inom Astrid Lindgren-sällskapet, fortsatt att odla intresset för ett författarskap och en människa som hon nästan räknar till sin närmsta bekantskapskrets, trots de inte träffades särskilt ofta då Astrid var i livet. Genom åren har det blivit många föreläsningar och artiklar samt några böcker, det mesta på ett eller annat sätt kopplat till författarskapet.

Astrid Lindgren Text har givit ut Man tar vanliga ord och Ingrid Vang Nyman – en biografi av Lena Törnqvist. Hon har också varit redaktör för ”Dina brev lägger jag under madrassen”.