Två år efter debuten med Britt-Mari lättar sitt hjärta började Astrid Lindgren arbeta som barnbokschef på Rabén & Sjögren, det förlag som ger ut hennes böcker i Sverige. Under alla år hon arbetade där hade hon själv hand om försäljningen av sina rättigheter till utlandet, ett arbete som med tiden blev mer och mer omfattande.

1945 kom Pippi Långstrump ut i Sverige och redan året därpå kunde Astrid Lindgren glädjas åt att boken blev utgiven även i Norge, Danmark och Finland. 1947 var det dags för Britt-Mari lättar sitt hjärta att ges ut i Skandinavien, liksom Mästerdetektiven Blomkvist. Inom loppet av två år var Astrid Lindgren alltså en författare som lästes i hela Norden.

Det stora genombrottet i utlandet kom 1949, då en tysk förläggare tog kontakt med Rabén & Sjögren. Astrid Lindgren beskrev honom långt senare som ”den brunögde, milt leende Friedrich Oetinger i sin något luggslitna överrock”. Trots att fem tyska förlag redan tackat nej till att ge ut Pippi Långstrump vågade Friedrich Oetinger satsa på boken och resten är tysk förlagshistoria!

Idag ger Verlag Friedrich Oetinger ut allt som Astrid Lindgren har skrivit och förlaget arbetar mycket aktivt med böckerna. Troligen är det en av förklaringarna till den oerhört starka ställning som Astrid Lindgren fortfarande har i den tyska nationen; hennes berättelser är minst lika älskade av det tyska folket som av det svenska.

Den mest världsberömda karaktären av alla är förstås Pippi Långstrump.

Pippi Longstocking erövrade USA-marknaden redan 1949, då Astrid Lindgrens väninna, bibliotekarien Elsa Olenius, förmedlade kontakten med förlaget Viking Press. Än idag trycker förlaget nya upplagor av Pippi-böckerna – den senaste kom 2007, med en nyöversättning och nya illustrationer både i USA och England.

Den engelska tidningen The Daily Telegraph skrev, apropå Pippi Långstrump, att hon är en svensk ”super hero” som ”skulle kunna göra köttfärs av Voldemort. Och inte bara det, eftersom hon är så generös och förlåtande skulle hon sätta ner Harry Potters mäktigaste fiende och ge honom pepparkakor efteråt”. Så stark är alltså Pippi, att hon rår på en av de starkaste figurerna i den engelska barnboksvärlden.

Men det är inte bara de mest välkända av Astrid Lindgrens verk som kommer ut i nyutgåvor i andra länder. År 2008 lanserades exempelvis i Sydkorea de tre femtiotalsverken Kati i Amerika, Kati i Paris och Kati i Italien, med nya och inte alls särskilt ”astridlindgrenska” omslag.

De tre böckerna om Karlsson på taket har nått sina största utländska framgångar i Ryssland och det forna Sovjetunionen. 1973 kom en samlingsvolym med alla tre berättelserna ut på förlaget Detskaja Literatura i Moskva i en upplaga på över 100 000 exemplar, vilket bara det är ett exempel på den enorma genomslagskraft som Karlsson har i Ryssland. Till böckerna ska också läggas otaliga dramatiseringar, för att nu inte tala om de mängder av piratutgåvor som gavs ut i det forna Sovjet.

Så välkänd var Karlsson i Ryssland att den svenske statsministern Ingvar Carlsson vid ett statsbesök fick höra att ”han var fel Karlsson”.

Den ryska översättningen (av L.Z. Longina) visar på de problem som på flera håll har uppstått när det gäller överföringen av Astrid Lindgrens böcker till nya språk. Det kan både handla om de speciella och unika ord som Astrid använder (Karlsson både ”filurar” och ”tirriterar” ibland) och som inte har givna översättningar. Ofta blir då konsekvensen att översättaren förklarar lustigheterna, snarare än att översätta dem.